håll mig hårt eller släpp mig helt.
sällskapssjuk kvinna lidande av en allvarlig sömnbrist ensam ute i skogen:
Hatisk mot krav man själv lägger på sina egna axlar.
Hatisk mot den där jävla prestationsångesten som aldrig lämnar.
Hatisk mot alla val man måste ta för att besluta framtiden.
Hatisk mot att alltid vara tvungen att veta allt i förväg.
Snart släpper jag allt, ska leva i två dagar.
visioner i mitt huvud när du ler.
"Att jag som alltid varit stum behövde ord.
Jag som tvekat, jag som aldrig vågat tro.
Att jag har någonting så obegripligt stort."
